Vad styr våra beteenden?

Att skapa det attraktiva, framtidsäkrade boendet är en gemensam fråga som kräver involvering av många samhällsaktörer, inklusive fastighetsägare. Utöver rent tekniska lösningar kan kunskap från inlärningspsykologi hjälpa oss att göra arbetet med beteendeförändringar mer effektivt och ge ytterligare fart i omställningen.

Kortare resor med bil står för en stor del av de utsläpp som genereras inom staden. Det som krävs är en omställning, att vi skiftar fokus – från bil till alternativa mer hållbara färdsätt.

Hur gör man då för att få till en förändring? Päivi Elmkvist, legitimerad psykolog med lång erfarenhet av mobilitet och hållbar stadsutveckling, talar om både inre och yttre hinder för förändring.

− Något som man kanske inte är medveten om är att det finns en koppling mellan transporter och boende. Resor startar och slutar på en parkeringsplats, ofta vid en fastighet, och därför behöver fastighetsägare ta ansvar för de transporter som fastigheten genererar. Dessutom, ju fler bilar och p-platser vi har desto mindre utrymme har vi för grönska. Bilarna tar orättvist mycket mark i anspråk.

Hos vem ligger ansvaret för att begränsa dessa bilresor?

− Det är ett gemensamt ansvar mellan politiker, fastighetsägare och den enskilda individen. Det som krävs är att beslutsfattare, lagstiftare och fastighetsägare prioriterar frågan, både med piska och morot. Att inte fortsätta subventionera biltrafik − utan i stället begränsa den och investera mer i alternativen. Individens ansvar är att göra medvetna val när de väljer transportmedel.

Vad ska till för att fler ska ställa om och börja använda mer hållbara alternativ?

− Den enskilda individens val är viktiga men för att få till val som stödjer omställningen krävs att förutsättningarna är på plats och att individen upplever nyttan med förändringen.

Det handlar om mänskligt beteende, hur vi människor agerar utifrån invanda mönster.

Vi vill inte förlora saker, tid, bekvämlighet och vi agerar dessutom rationellt utifrån våra erfarenheter. Vi bygger så att bilen är det bekväma alternativet och eftersom bilkörning fungerar bra fortsätter vi att köra bil. Därför är det viktigt när man får möjlighet att prova andra alternativ, att det fungerar och att det upplevs attraktivt.

Vi behöver skapa incitament för önskvärt beteende och använda kunskap från inlärningspsykologin som innebär att vi ska lägga tonvikten på att påverka konsekvenserna av önskvärt beteende, att individen ser att hållbar mobilitet också är smidigt och prisvärt. Låt oss ta exemplet bilpool. Idag läggs oftast mest krut på att få människor att testa bilpoolen snarare än att se till att de personer som testar också fortsätter att göra det vi önskar, det vill säga, använda bilpoolen. För att prova behöver vi skapa nyfikenhet och se till att erfarenheten blir positiv. Erfarenheten är viktigare än informationen. Både knuffen att sätta igång beteendet och arbetet med att hålla i beteendet behövs men huvudfokus bör vara på det senare. Detta samtidigt som konsekvenserna av bilkörning behöver bli mindre attraktiva.

Normer och värderingar påverkar oss också. Att förstärka normer som underlättar den här omställningen är en viktig del av vårt arbete.